När jag var 17 år träffade jag på mannen som gjorde mig odödlig. Tidigare så var jag rädd för allt, konflikter med alla gjorde mig knäsvag. Den enda som verkligen kunde få mig knäsvag då var han. Jag vart en människa, jag fick en slags identitet och jag trivdes med den, fast den fick mig att känna mig värdelös många gånger. 
Men iaf, idag är jag singel och har ingen som helst kontakt med honom (förutom vän på fejjan) och jag lider ju inte så mycket utav att inte träffa honom eller att prata med honom ofta. Han gjorde mig till den jag är idag och det är jag tacksam över, jag fick mer skinn på näsan och jag fick jätte fina vänner. 

Strax efter att jag fyllde 19 så flyttade jag till Hedemora och träffade Tobias och jag ångrar inte en enda sekund utav de. Han fick mig att må jätte bra till skit till jätte bra igen. Efter nästan 3 år tillsammans och 2 barn bestämde vi oss att göra slut. En slags paus ifrån våran dans. Vi har nu en varsin lägenhet men bor nästan ihop eftersom vi har en sådan kemi och passion just nu så varje sekund jag är utan honom så tänker jag på honom... 

Känns jätte bra mellan oss, vi är som sagt inte tillsammans, men ingen letar en ny heller eftersom vi vill bli ett par i framtiden och vill ha flera barn, hus, volvo och hund. Svensson livet fast lite mer i våran stil, men det låter ju bra tat skriva Svensson livet. Jag har ett starkt stöd från min familj som hoppas på att detta ska lösa sig och jag hoppas Tobias familj känner lika. 

Det har varit ett jäkla spring här och folk ska ner i min källare och sova, dansa, knulla? Ja jag vette fan allt de ska göra där och dom har gitarrer och baseballsträn. Men nog om de. Jag känner mig dödlig nu, jag är inte längre 17år och odödlig, jag är 22 och dödlig. Enda sedan jag fick barn så har någon känsla kommit som säger NEJ till massa saker. Inte säga till vissa människor i vissa sammanhang för jag är rädd för konsekventerna (och då pratar jag inte om till mina vänner eller dylikt, utan om jag ser nå på stan, på gården eller till en okänd - läskig typ).

Jag ska nu krypa ner i sängen och försöka sova, ungdomarna har kommit tillbaka och jag känner mig gammal. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så otroligt tyst här hemma nu. Alva är hos sin farmor & farfar inatt så jag kan få sova en hel natt utan att bli väckt och även få sovmorgon. Lämnade henne efter att vi löste melodikrysset och sen har vi spelat monopol med dom 2 stora tjejerna. Elvir...

Sitter och lyssnar på ljudboken Torpeden : en bok om Johan Darwich som läses utav Jens Hultén, en röst som jag tycker är otroligt behaglig att lyssna på. Han passar bra att läsa denna bok. Svea sitter mittemot mig och ritar, Elvira är ute och leker, ...

Sitter vid köksbordet och dricker en mugg kaffe (eller barnen tror det iaf, cola är det egentligen), har precis käkat lunch och nu ska jag snart fortsätta att plugga matten. Har inte kunna satt mig någonting med det i veckan så nu sitter jag och förs...

Igår blev vi bjudna hem till svägerskan för mellomys å Svea ville klippa sig. Så i tog med massa gotta för att kunna bjuda tillbaka lite å tacka för middagen. Fatet verkade uppskattas iaf och maten var suverän - precis som vanligt! Svea blev super ...

I allahjärtans dag present så fick jag inge materiellt utav prinsen, däremot skulle jag få sovmorgon idag. En natt utan Alva & sova så länge jag ville. Efter 30min så plingade det till i hans telefon, det var såklart FRG som skrev att han skulle ha b...