Hela förra veckan var intensiv med jobb, gud så underbart det var, jag klagar verkligen inte. Skulle ha jobbat i söndags med, först 7-14 men blev ombokad till natten istället. Vaknade vid 19 och mådde illa, magen krampade och jag blev kvar mellan toaletten och duschen. Svetten rann och sen frös jag som bara den. Kändes väldigt jobbigt att behöva ringa till jobbet med så kort varsel och sjukanmäla sig, men vad skulle man göra? 

Igår blev jag då sängliggandes. Vågade mig inte ens ut till kaninerna så Tobias var gullig och gav dom mat och vatten. Piggnade på mig lite iaf tills Svea kom hem så hon och jag satt och pärlade, men huvudvärken kröp sig fram så jag var tvungen att lägga mig igen. Tur att Svea är så förstående som hon är så hon ställer inte så höga krav - nästan inga alls när jag är dålig. 

Tobias fick ta med sig Elvira hem ifrån dagis, båda flickorna menar att de känner sig lite loja, så dom äter middag och sen blir det natten. 

Inatt var det andra natten som jag inte fått sova nå, jag har så ont i ländryggen, strålar via skinkorna och ut i låren, så ringde Mie igår och hon berättade att jag mååååste stretcha. Så de gör jag, i duschen, med värme. Men nu är jag uppe iaf, Svea vaknade och ville inte sova mera, så hon håller på att packa skolväskan, idrott och julbord står på hennes schema idag och imorgon är det sista dagen som hon går i skolan för denna termin.

Igår beställde jag även blommorna till begravningen, betalade dom och allt är klart. Så den 29/12 åker vi hem igen. Hem till Ljusne. Konstigt nog, hur mycket man än förpestade Ljusne när man var yngre så längtar jag faktiskt tillbaka. Jag vet ju att det inte alls är samma som när jag bodde där, men det ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

/yours truly